Det brinner

102

Sticka i brand, broderi

Bo Setterlind var en av dessa mycket speciella, folkkära poeter med sin visionära religiositet, sin natur- och vardagsnärhet.

Och sin speciella röst.

Tidigt började jag läsa honom, i tonåren rycks man gärna med av hans märkliga, febriga själfullhet.

Den här dikten är från en samling som heter Mörkret förgår.

Boken är utgiven 1980.

Poeten dog 1991.

Förändras tillståndet i världen någonsin? Blir det någonsin bättre?

Har det någonsin varit annorlunda?

 

DET BRINNER!

 

Det brinner!

Det brinner!

Världen med sina data-anläggningar, kristallpalats

och svävande städer,

världen med sina krigsindustrier,

världen med sin lyx, sina filmfestivaler,

sina flytande fästingar,

världen med sitt avfall, sina atomsopor,

sin avgudadyrkan, sin korruption,

världen med sina fördomar, sina instruktioner,

sina haciendor, sina plutoniumverk.

 

Det brinner!

 

Världen med sina överljudsplan,

världen med sin kapprustning,

världen med sina kärnprov,

världen med sin människojakt, sin mångalenskap

och sina koncentrationsläger.

 

Det brinner!

 

Och i pressen och i televisionen ser vi

flygbilder av den rosslande tillvarons sista andetag,

världen med sina raketuppstigningar,

sin krympande civilisation

och – i brist på landvinningar –

sin allt spökliknande narkotika.

 

Det brinner!

 

Och inte långt från vätebombslagren

bor de färgade.

De färgade med sin kärlek,

de färgade med sin frihetskamp,

de färgade med sin sorg,

sitt uppvaknande och sina lidanden.

Och på betryggande avstånd från dessa

bor de skenheliga,

de priviligierade,

de likgiltiga,

de korrumperade,

salongsgerillan.

 

Men i världen bor också andra.

Där bor han som vet allt om napalm,

han som knappt kan andas,

hon som skall föda,

han som ser på

och han, som vet allt om bakterier.

 

Mitt i lågorna!

 

Där bor de statslösa,

de torterade,

de kristallklara,

de som blivit över

och de som skall dö ensamma,

de kristuslika.

Dessa och många andra bor där.

 

Och nu

se, vad dom blir lågornas rov!

 

Alla oskyldiga

Hon som sträcker sig efter oss,

hon som kvävs,

hon som vill rädda oss

från oss själva,

hon som fött oss

och därför dör.

Är detta verkligheten?

 

Det brinner!

 

Världen med sina prognoser,

sina utvecklingsprogram, sina säkerhetsanalyser

och intelligenta gissningar,

världen med sina spelplaner, sin vidskepelse,

sina glasmassor, bergrum och plutoniumlager.

 

Villkorslager, offentliga utredningar!

Siffror, beundran, högtidliga deklarationer!

 

Världen, som är på väg att explodera,

hör ingenting.

Världen, som tror sig ha all makt,

gör ingenting.

 

Världen med sina luftfästningar, sina supertätorter,

sina ändlösa oljefält, sina kärnkraft,

sina interkontinentala gasledningar,

världen med sina strålningspoliser, sina fjärrstyrda

griptänger, sina rullande trottoarer och luftkuddetåg,

världen med sina stenciler, tabeller och kommissioner,

sina hemterminaler, sina hönsfabriker, sina snabbananer

och sina ultraljudsapparater,

världen med sina syrgasdräkter

och bildtelefoner, sina evighetsmotorer.

 

Allt brinner!

 

Det brinner!

Det brinner!

Hela Jorden brinner!

 

Och här

står vi

med våra stackars brandsprutor!

 

 

 

Ett svar till “Det brinner

  1. Den enda skillnaden är väl att rapporterna om allt, framför allt det hemska, blivit fler, ständiga, dygnet runt, överallt, appar, hela tiden…

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s