Ode till den naturliga hönan

SSMK714

 

Nu är det påsk.

Då passar denna dikt.

Av Werner Aspenström.

Vem annars?

 

Ode till den naturliga hönan

 

Mer och mer älskar vi dig, naturliga varelse.

Du opreparerade, ogödda, i förtid icke anrättade!

Du som icke låter de nya formgivarna

stympa din röda kam och dina ärvda haklappar!

Du olönsamma mindre enhet, du magra återstod,

hur rikligt lönar du oss icke!

Du som i frihet sprättar och krafsar

och endast tillfälligt, vid dåligt väder,

buras in!

Du som själv drar maskarna ur jorden

och på din nattpinne själv skrockar dig till ro!

Hur kär, hur hjärtans kär är du oss icke,

du in i döden sega men fullt ätbara lilla fjäderfä!

 

 

hämta (2)

Werner Aspenström

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s