Hittegods

våta vänner2

Om man går med ögonen stint i marken på sin väg genom livet, antingen man traskar taktfast genom skog eller pulsar hem i snö: förr eller senare hittar man saker.

Jag är bra på att upptäcka sånt som ligger bortglömt under buskar eller i rännstenen. Det är inget medvetet letande, men ögonen hittar lätt avvikande former.

Häromdagen hittade jag två (2!) små tygdjursvänner. Den ena var en ljusgrå björn med blårutig kjol, den andra en brun hund. De låg intill varandra, med ansiktena nedåt på den vårfuktiga marken och troligtvis grät de.

De var illa medfarna, våta och ynkliga. Snabbt stoppade jag dom i fickan, det är inget jag gör med någon större eftertanke, det är en ingrodd impuls, man låter inget som ser så sorgesam ut ligga kvar i eländet.

Det gäller människor, det gäller djur, det gäller leksaker.

Dom skulle få komma med hem, torka och sova ut.

Men hallå!  I min ålder, vad ska jag med genomblöta, underliga tygdjur till? Det var inte ens gosedjur eftersom dom bara är sex eller sju centimeter stora. Så små saker kan man inte krama tröst ur vid läggdags. Det var bra, för inget barn lär sakna dom.

Hos mig är dom trygga. Jag vill att dom ska bo hos mig.

Annat var det med det enörade lammet med den uppsprättade magen som ensamt satt på en bänk i skogen. Det hade mer storleken inne.

IMG_2975

Ändå kunde jag inte lämna det där. Våta kramdjur är som sagt, en sorglig, hjärtknipande syn.

Jag tänkte ta hem det och laga det. Sy igen magen, göra ett nytt, fint öra.

Än har det inte blivit gjort.

Än sitter det tåligt och väntar på sin operation nere i hyllan i ateljén. som en modern, bortglömt vårdpatient.

Nu var det ett bra tag sedan jag hittade det. Barnet som förlorade det lär väl snart ta studenten och inte heller sakna sitt lamm.

IMG_2488

Annars hittar jag faktiskt inte mycket nuförtiden. Folk verkar inte tappa saker på samma sak som tidigare.

Eller så har dom inget att förlora.

Smycken kan jag hitta ibland. Örhängen, söndriga broscher, en vigselring en gång. Den gav jag till närmsta polis. Vissa saker behåller man inte.

En gång i Danmark hittade jag en rejäl silverkedja. Bismarklänkad. Den såg ut som något en tuff kille med mycket hår på bröstet bar för att skryta. Den fick han inte tillbaks. Jag vet naturligtvis inte vem det var som var förloraren. Hoppas, han/hon hade fler.

Plånböckerna jag eventuellt hittar är alltid tomma. Annat är det med dom jag tappar. En gång hade jag 5000 kronor i en. Som jag sen tappade. Mitt i natten. På parkeringsplatsen. Den fick jag inte tillbaks.

Någon morgonpigg medborgare fick sig en glad dag.

Alla pengar man hittar är lyckopengar. En hittat krona är nästan lika värdefull som Joakim von Ankas turkrona. En sån lägger man på ett speciellt ställe och väntar på turen som strax ska komma vältrande. Man kan knappast ha dom till något annat.

Det var annorlunda när man var barn. Man kunde hitta pfennigar, fempfennigmynt, tiopfennigmynt, femtiopfennigmynt och enmarkstycken. I stigande skala. Från ganska bra till en handfull förmögenhet.

Vad man än hittade, så var det största lyckan. Man kunde KÖPA saker, framför allt godis.

Precis som i den underbara barnserien om Farbrorn, som inte vill bli stor. Historien när pojken hittar ett mynt har hög igenkänningsfaktor.

Och så är ju Gösta Ekman en underbar berättarröst.

Om man googlar på att hitta saker, kommer det upp jättemånga sidor med sieskor. T ex en sajt där man samlat Sveriges främsta medier. Det känns som fusk av den högre skolan.

Tappar man saker ska man inte hitta dom igen.

Någon annan ska göra det, och bli glad. Jag t e x.

Just nu har jag inriktad mitt hittande på rostiga skrotsaker. Dom är till vännen Nina Zetterqvist, konstnär, som kan göra underbara djur av sånt.

Jag ska hjälpa henne få ihop nytt material, för på sin utställning nyss, sålde hon nästan alla.

Idag  hittade jag en jättebra bit rostig cykelkedja. Den kommer hon att ha mycket glädje av.

Nina 15 Nina 14

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s