Älggräs och hallonsnår

Går mig ut i skogen eller något i den stilen. En av mina vanliga svängar, det var ett tag sedan och jag vill gärna se hur allt har det. Det är ju trots allt semester och jag har tid. Tid att gå och tid att stå stilla.

Det är något avslappnat och behagligt med den här tiden på året. Sommaren har tippat över sitt krön och utförslutet ned mot hösten är svag med skönjbar. Man har väntat klart, sommaren är här och har varit på en och samma gång, liksom. Och den har blivit som den blev.

Överallt är det rallarrosor och det vidunderliga älggräset.

älggräs och rallarros

En gång i tiden lärde jag mig många växtnamn när jag växtfärgade. Det var en period man gjorde sånt, och själv gjorde jag det bara en gång. Ett projekt s a s, det var roligt (och upenbart lärorikt). Allt blev mer eller mindre vackert gulgrönt och det är begränsat hur mycket gulgrönt det går åt när man som jag höll på med bildväv ett tag.

Men älggräset är och förblir en favorit längs sommarstigarna. Googlade och kollade om det heter älggräs eller älgört. Båda namnen finns samt en hel del andra. Man lär sig mycket på Wikipedia. Att man gjorde mjöd med älggräset och att bladen doftar härligt rödklöveraktigt vilket man använder sig av när man gnider in bikupor med dem för att locka till sig svärmande bin. Och så har växtens tidigare namn, Spiraea ulmaria, gett namn åt aspirinet.

älggräs

Jag tycker den doftar underbart på sitt egna aparta sätt, har en sån vacker gräddgul, krämig färg och är så härligt fluffig.  Stjälkarna smakar minttandpetare.

Förutom älggräs och rallarros så är det tät med hallonsnår, fulla av vildhallon som ingen plockar. Jag kommer liksom inte framåt. Gång på gång stannar jag och äter ur hand i mun.

hallonhand

En annan sak jag tycker om så här års är det underbara rosabruna skimret av moget gräs som tonar bort över ängarna mot skogskanten. Man får lust att ta av sig skorna och springa i detta skimmer och få frön över hela sig.

gräs

Överhuvudtaget, vad ska man säga: Hisingsskogen är fantastisk! Den har liksom allt, från mörksvart nordisk granskog till engelsk park med blommande påskliljor på våren.

djup skog

parklandskap

Det syns inte många djur idag uppe vid 4H-gården. Det är tunt med besökare också, fast ute i trädgården bland fikabord och bänkar finns kaninburarna framställda. Hästen på gärdet verkar ha det härligt behagligt i sin ensamhet och inga ridlystna flickor syns som kan störa hans frid.

häst i lugn och ro

Näckrosorna har slagit ut i kärren och lyser överjordiskt vackert.

näckens ros

Underliga svampar har dykt upp, säregna och oätliga förutom några kantstötta kremlor. Säkert växer kantarellerna till sig i någon annan skog just nu, det är liksom väder för det. Varmt, vått. Doftande. Man borde ha en svamphund. Tankarna vandrar iväg på imaginär svamputflykt. Det får bli en annan gång.

Och just nu börjar det regna. Inte mycket, inte så att man behöver rusa hem. Tillåtande, man får fortsätta sitt strövtåg inne i sina gräs- och trädtankar.

Och hemma väntar en gedigen körsbärskaka. För där i trädgården dignar det av svarta, söta körsbär. Och något måste man ju göra med dom.

rejäl körsbärskaka

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s